Easy come, easy go, that's just how you live

Vinkväll

Obegriplig smörja
Visst är det ironiskt hur man kan stå ut med något varje dag sålänge att man inte ser hur fel det är, att man inte märker hur förstörd man blir.
Jag antar att jag är en hopplös romantiker som tror på människor som andra gett upp hoppet om förlängesen.
Kommer det ta mig till himmlen? Eller kommer det bara suga ut min energi?
Ett litet ord med ett stort tonläge, att det kan påverka så mycket.
Men jag antar att det är så det alltid kommer att vara, kanske är det bäst att verkligen lämna det bakom sig och fortsätta frammåt själv även om jag önskar att vi hade kunnat möta framtiden ihop.
Jag ser en ljus framtid, och det sägs att jag själv är min ända begränsning. För att vinna måste man satsa men eftersom jag inte har något att förlora kommer jag ändå stå som segrare.
Gammal bekantskap rostar aldrig

Burberry my love

EVERY PASSING MINUTE IS A CHANCE TO TURN IT ALL AROUND

Kloka rader
Karma is a bitch
Tror ni på Karma? Jag gör det även om jag brukar förneka det in i det sista.
Och det är utav två anledningar: 1, om Karma existerar ligger jag risigt till 2, efter många år utav vänlighet, ödmjukhet och hjälpsamhet gick ändå mitt liv åt pipsvängen, därav slutade jag tro på Karma.
Bättre sent än aldrig..
Vart bor du?
Hur ser din familj ut?
Ha en bra dag!
så min fråga är om det är något mellan er?
Vem är din bästa vän?
Hur många läser dagligen din blogg? jag är en av dom hihi :)
Har du en kille eftersom att du skrev att du blivit sambo?
Bravader







FRÅGESTUND

STHLM

Memories have to be our most painful blessing

I´m not dead.
Några pannor tyngre, lite olika utseenden från dag till dag. Kortare peruk i en mörkare ton. Förvirrad. Och ett par år senare.
Vad hände med oss, vi som var dom, som skulle göra det? Jag vill minnas oss runt ett bord, i en natt utan slut. Glöden som brann i våra ögon, kraften i våra röster och modet i våra hjärtan. Den dagen såg vår framtid ljus ut.
Jag var aldrig en utav dom, aldrig en utav er. Men idag är jag en i bland dom, nästan som dom.
Vi frågade oss, vad gör alla? Vi låtsades som vi inte visste, men ack vad vi vet.
Det behövs inga namn eller nummer, händelser eller berättelser för att budskapet ska bli lätt att förstå. Det är dom jag rör mig brevid, runt om och ibland under. Dom jag skrattat med, och även ibland gråtit. Dom jag kan namnet på men aldrig träffat, dom jag älskat så mycket att jag hatat.
17, nästan 18. 18. Går på 19 och äntligen 20 och siffer linjen rullar på. Sitta i en soffa hos en svartskalle ute i förorten, svälja sjävlrespekten med rök i lungorna från ruttna kvistar, eller dricka flera liter sprit till priset utav lite sprit för att vi sovit hos bartendern, flörtat med vakten och jobbat i garderoben för att var söta och orörda.
Var detta vår plan? Att ta över världen via Stureplan, tintin en söndags morgon klockan 6 och för att sedan landa på toalett golvet då krafterna flytit ut i avloppen då vi inte orkade ta oss till gästsängen.
Jag var 14 och satt på golvet, fotade mina bruna ben. Du var nästan 15 och hängde vid pizzerian.
Jag är 19 och sitter på golvet, vill men fotar aldrig benen för de är bleka fyllda med blåa söderhavsöar. Du är också 19, antagligen fryser du ute för att förströra din dyrbara tid med att döda dina hjärnceller så att du aldrig kommer greppa ångesten när insikten kommer om att ditt liv flugit förbi.
Jag hade en mamma, en pappa, två bröder och en hund. Bodde i ett silvergrått hus och dansade balett. Mina sneda tänder och brösten platta, och jag gick hem precis innan ryska posten. Men ändå sitter jag här?
Jag är hon som aldrig kommer att bli som dom fast som nu inte är ett skit bättre än dom.
Jag är stum utav faktumet att de senaste 365 dagarna satt djupa spår i min framtid men ändå är allt precis som på ruta ett. I januari 2010. Året som skulle vara så jävla bra.
Jag är stum utav faktumet att det är precis som om de 365 dagarna inte gjort oss äldre, klokare eller mer erfarna. Utan tvärtom. De fick mig att tappa talförmågan när det inte hade ångest utav gårdagen utan lät den rinna av med det ingrodda sminket det tvättade bort för att kleta på nytt.
Så det var det dethär flickorna grät över och pojkarna förnekade? Kanske ska jag skriva en bok om min uppväxt och skylla det på pappa som alltid hämtade mig precis innan ryska posten? Eller kanske ska jag ta ansvar för mitt liv, mina handlingar, dess konsekvenser och ta makten över min framtid?
Det är deras beslut att leva hårt, och dö unga. Men är det verkligen vad jag vill? Jag Elin Christina Johansson i de rosa balett skorna. Nej.
Även om det betyder att överge mitt liv? Ja. Om man kan kalla dumma förälskelser och urspårade nätter för ett liv.
Lördag
SamboLivet

Det kunde ha varit så
Det är vår och varmt och fullt med folk på stan och jag har köpt nya solglasögon och gömt mig i dom hela dan Är du kvar där du var jag har slutat gå förbi det är nog bäst för båda om jag försöker låta bli Vem lämnade vem jag är inte över dig än Jag grät och vi kysstes fast jag borde ha bett dig att gå och jag ska aldrig mer säga sanningen till nån som saknar förmåga att förstå Det är ljust snart, jag vet men än så känns det kallt och gissa vad du glömde den hänger runt min hals jag önskar att jag var en sån som inte tänker alls Vem lämnade vem jag är inte över dig än Som en bekant som hängt sig kvar för att allting har gått bra nu vill du vara vän med mig men det vill inte jag Det är vår och varmt när du har hört vad jag har sagt då är det du som går i solglasögon och saknar nån du aldrig haft Vem lämnade vem jag är inte över dig än.
Kaptenen har sagt sitt.
Den första känslan som minnet glömmer är smärta, och visst är det tur.
Det sista som över ger människas sinne, är hoppet, och visst är det tur.
Jag tror att efter regn kommer solsken, även om molnen ligger tätt inpå varandra just nu.
Jag tror att endast ett brustet hjärta kan brinna fullt ut, även om det krävs många tändstickor för att få fyr på den fuktiga veken.
Men något jag däremot vet är att jag är kapten över skeppet mitt liv och valen jag gör idag lägger kursen för imorgon.
Så nu ska jag segla på spegelblanka hav och gå ihamn där ingen tidgare varit.
Enkelt



Weekend love
Typiskt
-

pic it up


Gårdagen
Shopping får vilken tjej som helst på topp
2011, Nytt år - Nytt liv
Nytt år, nya strider att ut kämpa och trofeer att stoltsera med. 2011: What ever you do,
F U C K M E W E L L.
Jag kunde inte bry mig mindre
Förlöjligad ända in till benstommen utav någon som endast ser det den vill se.
Skalet har skiljts åt med insidan och fötterna dansar vid kanten utav elden, det luktar bränd stortå nagel när jag dansar i förstora peep toe´s skor så tårna glider fram alldeles förlångt. Spring aldrig med en sax i handen om du inte vill skada dig själv säger jag och har fickorna fulla utav vassa knivsägg.
Förlåter du mig om jag vänder min trenchcoat efter nordliga höstvindar ropar majoriteten som dregglat ner veckans "måste ha lista" kling´s hjärntvätteri klippt ihop i photoshop i en värld där alternativt är inne och lyx är vardags mat.
En vännina och jag samtalade med stela läppar efter för många försök återskapa en allergisk reaktion pga bla kanel i jakt på nyvaket morgon plut. Den utomstående bartendern var så inne i att tolka vårt föryngrande språk att han tappade fokus och lät sin tillgjorda kåtblick bli till en riktigt fågelholks blick.
En vännina och jag samtalade med stela läppar efter för många omdömesförlorande glas i ett försök till försköna det vi bar på. Ångesten över verkligheten.
Förargad ända in till botten utav mitt hjärta av någon som bara lyssnar på det den vill höra. Jag blöder, mina händer blöder utav vassa knivsägg i ett misslyckat försök till att hugga en sugga i ryggen, det evigt surrande parasiterna som flyger omkring i luften fick mig att tappa fokus. Min iskalla mördar blick övergick på ett ögonblick till pappas lilla flicka blicken. Blodet slutade rinna efter ett tag men kroppen står kvar då ångesten tog överhand och allt som blev kvar är en konstgjord kåtblick vars huvudingrediens är omdömesförlorande vatten och en jävla massa saxar i rockärmen.
Fint sagt
LOVE PICS





Nyårs bilder

