Nicklas och Jonas, mina storebröder. Jag vill att ni ska veta att jag saknar er, sen ni flyttade till andra städer. Den ena till Malmö den andra till Stockholm, det är inte samma sak här sen ni försvann. Det är tomt utan er vid min sida. Jag försöker klara dagen men vet ni hur svårt det är? Jag går sakta fram, tar steg för steg. Jag försöker följa era spår, alla råd ni gett mig. Jag glömmer aldrig våra stunder som vi haft, dåliga och bra, alla våra skratt minns ni det? Jag vill bara ha den tiden tillbaka. Jag skriver rad för rad, försöker förklara så bra det går att ni är saknade. Sen första dagen ni flyttade visste jag att inget skulle bli som förr. Jag hoppas att det går bra för er och en sak ska ni veta, jag är grymt stolt över er. Vi är samma kött och blod, jag älskar er. Jonas och Nicklas, ni är min andra halva. Jag vill säga förlåt för alla gånger som jag gjort något dumt, men jag var liten då och det var inget som jag mena. Jag har inte visat att jag uppskattar er men jag hoppas att ni hela tiden vetat att jag älskar er. Alla syskonstunder som vi delat, dom sitter i mitt hjärta och dom värmer mig. Ni har alltid funnits här för mig och jag kommer alltid att finnas här för er. För vad som än händer så är ni alltid mina bröder och jag älskar er mest.