En mur sönder spacklad med fasader, skydd utav stål barriärer

Förlåter jag dig?
Förlåter jag mig själv?
Vill vi förlåta eller njuter vi mer utav hämnden?
Ingen människa föds elak.
Ingen människa föds ond.
Alla människor vill bli älskade.
Alla människor behöver bli älskade.
Bekräfta, bekräftelsebehov, stå i centrum,
få jorden att snurra runt mig, vara gängets mittpunkt.
Vad kan man kräva?
För mig. Älska mig. Se mig. Hör mig. Lyssna på mig.
Titta på mig. Rör vid mig. Tro på mig.

Elaka människor är också människor.
Med hår på huvudet och skor på fötterna.
Hustrumisshandlare åker också tunnelbana,
pedofiler måste också stå i kö till kassan på ica
och mördare måste också ta i dörrhandtag in till banken.
Men det vi inte vet, det lider vi inte utav. Eller?
Och egoismen tar oss längre
än omtanke.
Vi får bara hoppas att du och jag inte blir offret
för ett hat allt för många bär på.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0